Det blir allt viktigare för företag att minska sin energianvändning både för att minska den negativa miljöpåverkan och att minska kostnaderna för energi. Styrning och uppföljning av energianvändningen är viktigt för ett effektivt energiarbete. Till detta arbete hör energikartläggningar för att skapa en bild över sin verksamhet, upprättande av energiplan och energiledning samt kontinuerligt arbete med energieffektivisering. Men det är även viktigt att skapa en förståelse för energianvändningen vid nyinvestering och ombyggnad.

Energieffektivisering

Energieffektivisering är resultatet av de förbättringar som görs för att minska energianvändningen i verksamheten, bland annat efter åtgärder som kommit fram i energikartläggningarna och som specificerats i energiplanen. För att energieffektivseringen ska ge ett bra resultat är det viktigt att hela företaget engerar sig i arbetet, från ledningen till de som utför energieffektiviseringen. Det är viktigt att energieffektivisering blir en del av verksamheten och inte bara ett antal punktinsatser. Detta därför att attityder och beteende är viktiga delar i ett energieffektiviseringsarbete. Uppföljning är också en viktig del i arbetet, alla åtgärder bör följas upp för att visa på förbättringar. Policies och rutiner är en del av detta arbete, vilket täcker in både de tekniska bitarna, attityder och beteende frågor.

Energikartläggning

En energikartläggning, eller energianalys som det ibland heter, är grunden för att skapa ett strukturerat energispararbete. Här tar man reda på hur och var energin används och genom det kan man skapa sig en bild av var det finns energieffektiviseringsarbete att göra och var insatserna gör mest nytta. Energikartläggning innebär att man går igenom verksamheten och kartlägger energianvändningen. I stora drag innebär det att ta reda på:

  • Hur mycket energi köps in till verksamheten?
  • Hur fördelar sig energianvändningen i verksamheten?
  • Hur försvinner energin ut från verksamheten?

Eftersom energin är oförstörbar (Einstein), vilket innebär att den mängd energi som kommer in i företaget är densamma som den som flödar ut ur företaget, som nyttig energi eller förluster.

Statistik (historiska data)

I första skedet samlar man årsstatistik för el- och värmeanvändning, om möjligt från de tre senaste åren, dessa siffror finns på energiräkningarna eller så kan man kontakta nätleverantören. Eftersom all energianvändning ska kartläggas bör man skilja på el, fjärrvärme, olja, gas och övrigt (flis, pellets, etc.).

Med hjälp av timvärden från nätleveratören kan lämliga kurvor ritas upp. Börja med dygns och veckokurvor för någon vinter och någon sommarvecka. Rita därefter ett grovt schema över verksamheten. Med hjälp av schemat och kurvorna kan man börja dra slutsatser.  

Energidiagrammen visar hur mycket el som används och när verksamheten har de högsta effektuttagen. Därefter gäller det att fundera på vilken utrustning som är igång just vid topparna, kan dessa stängas av eller planera om en sekvens under den korta tid som toppbelastningen inträffar?

Det går också att studera förändringarna i energianvändning genom att titta på:

  • skillnader mellan natt och dag - vilka processer ändras?
  • skillnad helgdag och vardag.
  • skillnad semester.
  • skillnad sommar och vinter - vilka processer ändras?
  • språng i kurvorna - vilka processer ändras?

Genom att studera förändringarna kan man börja fundera över hur stor  energianvändning som går till:

  • värme
  • komfortkyla
  • belysning
  • ventilation
  • tryckluft
  • övrig utrustning.

Märkeffekt

Ett enkelt sätt att förfina uppskattningarna är att avläsa märkeffekten och uppskatta driftstiden på olika utrustningar i verksamheten. Exempelvis innebär ett element på 1200 W som är på 10 timmar på dygn hela året totalt 4380 kWh. För belysning summerar man lysrörens effekter och lägger till driftsdonens effekt, uppskattar driftstiden och kan på så sätt beräkna energibehovet. På detta sätt fortsätter man att gå igenom verksamheten för att förfina vart energin tar vägen. För vissa poster ger märkeffekten bra uppskattningar, medan för annan utrustning fungerar det inte lika bra. Ibland är det så att utrustning inte använder märkeffekten hela tiden, utan att effektuttaget varierar över tiden, vilket försvårar uppskattningarna.

Mätning

Om det efter detta fortfarande finns stora osäkerheter i hur energin fördelar sig i verksamheten, bör mätningar genomföras på de avsnitt eller processer som är mest intressanta. Det går troligen att se i energidiagrammen.  

Genom att använda en mall eller checklista blir arbetet lättare och inga delar i verksamheten förbises.

Energiplan

En energiplan innebär att först identifiera förbättringsmöjligheter, t ex mindre åtgärder som att stänga av utrusning på kvällar och helger eller se till att belysningen är släckt då ingen arbetar. Sedan går man till möjligheter som eventuellt innebär investeringar, som att minska användningen av fossila bränslen genom övergång till andra bränslen eller investera i mer energieffektiv utrustning. Grunden för en energiplan läggs i en energikartläggning eller energianalys.

Nästa steg i energiplanen innebär att man planerar vilka åtgärder och investeringar som ska genomföras, när de ska vara genomförda och vem som är ansvarig. Aktiviteter i energiplanen innebär ibland inköp av utrustning och då är en livcykelkostnadskalkyl, LCC ett bra hjälpmedel för att välja rätt. En energiplan är en handling, som ibland krävs för tillståndsplikt.

Energiledning

Energiledning är ett samlat namn för hur man planerar sitt energianvändande och vilka kontrollfunktioner som finns och hur dessa ska användas. Det används av företag för skapa rutiner kring företagets energianvändning och skapa förutsättningar för att hela tiden effektivisera sin enegianvändning. 2011 publiserades en internationell standard för energiledningssystem, ISO 50001, vilken nu är gällande svensk och eurpeisk standard. Den baserar sig till stor del på tidigare energiledningsstandarder, SS EN 16001 och SS 627750. Denna går att integrera med andra ledningssytem t ex miljöledningssytem ISO 14001.

För företag finns ENIGs Energiledning Light att starta med.

Livcykelkostnadskalkyl, LCC

Vid inköp av energianvändande utrustning är det viktigt att se till produktens hela livslängd för att bedöma om investeringen är lönsam eller inte. Det finns en del olika modeller att använda, men principen är densamma dvs att köpa den produkt eller utrustning som ger lägsta kostnaden över hela livscykeln.

Med hjälp av LCC kalkylen tittar man både på investeringskostnaden, energikostnaden under produktens livslängd och underhållskostnader. Ofta blir energikostnaden under produktens livslängd den del som spelar störst roll för produktens totala kostnad.

De viktigaste delar vid en LCC beräkning är:

  • investeringskostnad för produkten.
  • energikostnad under hela produktens livslängd.
  • underhållskostnad för produkten under hela dess livslängd.  

Nedan finns länkar till olika LCC verktyg som kan användas:

Källor: Energimyndigeheten, Miljöstyrningsrådet och projektresultat från Swerea IVF AB