valsning trä furu träprodukter
Valsning av trä

Valsning kan ge träprodukter hårdare yta

14 april, 2016

Valsa trä − är det möjligt? Ja, i ett nyligen avslutat projekt har det visat sig att valsning är en användbar process för att hårdgöra furu så att ythårdheten blir lika bra som hos ek.

Swerea MEFOS har initierat och drivit ett tvärvetenskapligt projekt för att se om det är möjligt att vidareförädla träprodukter med hjälp av de tekniker som idag används inom stålindustrin. Produktionen av förädlade träprodukter i Sverige är idag relativt låg på grund av konkurrensen från låglöneländer, och en automatiserad process för vidareförädling skulle kunna skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig och lönsam produktion.

I projektet har Swerea MEFOS, Luleå tekniska universitet (Träteknik) och Sveaskog arbetat tillsammans för att hitta metoder att vidareförädla trä automatiserat. För att testa idéerna praktiskt genomfördes också pilotförsök med att valsa trä i Swerea MEFOS eget finvalsverk.

Syftet med försöken var att hårdgöra ena ytan på furu (material till golv). Det visade sig att det är en fördel att bearbetningen under valsningen sker stegvis, istället för som vid pressning där trycket fördelas över en stor yta. Den stegvisa reduktionen gjorde att kvistar kunde reduceras i samma grad som det övriga materialet, vilket är en stor fördel. Kvistar är annars kända för att ge ojämnheter och sprickor vid bearbetning, något som inte utmärkte sig i försöken. Efter valsning fick ytan på träet en hårdhet som motsvarar ek i golvmaterial.

− Genom ett lyckat samarbete har vi överträffat projektets mål när vi praktiskt har visat att valsning är en användbar process för att hårdgöra furu, säger Annika Nilsson, projektledare. Det har varit väldigt givande och roligt att jobba tvärvetenskapligt mellan olika branscher.

Valskraften vid trävalsning är mycket låg i förhållande till de krafter som krävs vid valsning av stål, vilket ger en måttlig investeringskostnad för den som vill implementera tekniken. För att kunna möta kundernas krav på exempelvis formstabilitet behöver dock processen utvecklas ytterligare.

Projektet har finansierats inom Vinnovas program BioInnovation.