Återvinning av material i batterier

Ingen elbil utan batteriåtervinning

25 juni, 2018

Eldrivna fordon ses som en självklar del i att möta våra klimatutmaningar. Detta ökar i sin tur efterfrågan på batterier – som såklart också måste leva upp till krav på hållbarhet såväl klimatmässigt som socialt. Men gör de verkligen det?

Fordon står för en stor del av koldioxidutsläppen och är en viktig pusselbit för att klara klimatmålen. År 2050 förväntas världens efterfrågan på persontransport och frakt ha ökat med 50 respektive 80 procent – en utmaning som måste adresseras. 

Återvinning av litiumjonbatterier

Elbilar med litiumjonbatterier dominerar bland lösningar för att minska koldioxidutsläppen, men materialen i batterierna är i sig ett miljöproblem. Dagens tillverkning av litiumjonbatterier baseras till största del på jungfruliga råvaror som kräver mycket energi och ger betydande utsläpp av koldioxid. En annan utmaning är tillgången. Många av materialen i batterierna är bristvaror och vissa länder, där materialen bryts, kämpar mot krig, korruption, dåliga arbetsförhållanden och barnarbete.  

En viktig pusselbit för att komma tillrätta med ovanstående problem är förbättrad batteriåtervinning. Då går de värdefulla materialen inte till spillo och företag ges ett alternativ till resurskrävande och socialt ohållbar råvara.  Forskare på Swerea jobbar på att hitta effektiva processer för återvinning av såväl litium som kobolt, nickel, grafit och fluor. Alla är material som ingår i litiumjonbatterier. Hårda miljökrav driver på utvecklingen, men kostnad, vikt, miljöpåverkan, social hållbarhet och batteriers livslängd är avgörande för hur hållbar transportsektorn kan bli.

– I Sverige har vi ett väl fungerade insamlingssystem, bra grundforskningsmiljöer och flera stora fordonstillverkare som utvecklar fordon för el- eller hybriddrift. Det ger våra forskare goda förutsättningar att hitta lösningar som fungerar över hela kedjan, säger Swereas forskare Guozhu Ye.

Batteriåtervinning som konkurrensfördel

Krav kring säkerhet är också en viktig aspekt. Hamnar till exempel fluor i kontakt med gas kan det skapa giftiga föreningar och med ökad återvinning blir risken för farligt avfall lägre. Visionen är en hundraprocentig återvinningsgrad, inte bara för litiumjonbatterier utan även för alkalibatterier där insamlingen genererar 4000 ton uttjänta batterier per år i Sverige. Genom att vara tidigt ute med nya metoder förväntas industrin i Sverige få ett tidsmässigt försprång och ges ökad konkurrenskraft gentemot andra länder. 

– Forskningen på området är absolut nödvändig. Ett välfungerande transportlogistiksystem är och har historiskt varit en förutsättning för en effektiv och växande ekonomi, både lokalt och globalt, och bidrar till socialt och ekonomisk välstånd, avslutar Guozhu Ye.