Katodiskt skydd med offeranoder
Katodiskt skydd med offeranoder förlänger vattenledningarnas livslängd. Bild: J. A Korrosionskonsult.

Förnya VA-systemen – det blir dyrare att vänta

26 april, 2018

Att skjuta nödvändiga investeringar i våra VA-ledningsnät på framtiden leder sannolikt till ännu högre kostnader i slutänden. Nu måste beställare, rörtillverkare, teknikkonsulter, entreprenörer och forskningsinstitut arbeta tillsammans för att öka kunskapen och förnyelsetakten inom VA-ledningsnäten.

VA-ledningssystemet är i behov av stora investeringar. Att vi har en alltför låg förnyelsetakt av VA-ledningssystemet och att vi skjuter en del av underhållsbehovet framför oss är dock ingen nyhet. Bland annat togs ämnet upp i debattartikeln ”Bygg VA-system för framtida generationer” i Dagens Samhälle. Vi vill ytterligare belysa frågeställningen utifrån livslängdsperspektivet 150 år.

Det allmänna VA-ledningssystemet i Sverige består av många olika material, rördimensioner, rördelar och anordningar. Gjutjärn följt av segjärn och polyeten (PE) är de vanligaste materialen i det befintliga dricksvattennätet. B betong följt av släta PVC-rör (polyvinylklorid) är de vanligaste materialen i det befintliga spill- och dagvattennät. Enligt Svenskt Vattens rörnätsstatistik från 2016 var polyeten (PE) det vanligaste materialet vid nyanläggning i dricksvattenledningsnätet och polyeten (PE) respektive polypropen (PP) de vanligaste materialen i spill- respektive dagvattenledningsnätet. 

Det är de svagaste länkarna i systemet som avgör VA-ledningssystemets totala livslängd och det är oftare problem med läckande skarvar, fogar och packningar mellan rör, än med skador på själva rören.

För att kunna göra rätt prioriteringar när VA-ledningssystemen ska förnyas på ett resurseffektivt sätt måste det finnas kunskap om hela VA-ledningssystemets status. Några av de viktigaste slutsatserna i projektet ”Framtidens hållbara VA-ledningssystem”, som nyligen avslutats åt Svenskt Vatten Utveckling, är följande:

  • Nästan 60 procent av det befintliga dricksvattennätet i Sverige består av ledningar av metalliska material, främst gråjärn- och segjärn, men även stål. Istället för omläggning skulle en kostnadseffektiv åtgärd vara om det utvecklades metoder att förlänga befintliga metalliska ledningars livslängd ytterligare till exempel med katodiskt skydd.
  • Mellan 70 och 80 procent av det befintliga spill- och dagvattenledningsnätet består av betongrör med problem som sprickbildning, sättningar, läckande skarvar, svavelväteangrepp och rotinträngningar. Den vanligaste metoden för livslängdsförlängning är infodring med flexibla foder. Trots att det finns standarder att tillämpa för flexibla foder kan det vara svårt att säkerställa det flexibla fodrets beständighet avseende livslängdsperspektivet 150 år. Det behövs därför mer forskning.
  • Cirka 80 procent av ny- och omläggning av det svenska dricksvattennätet görs i materialet PE. För att PE ska vara ett hållbart material i framtiden behöver man säkerställa att till exempel elsvetsfogar håller lika länge som röret, att det utvecklas metoder för läcksökning och inspektion av PE-ledningar för statusbedömning för framtida förnyelseplanering och att det är lätt att underhålla PE-ledningar, även i större dimensioner.
  • Gummiringstätningar mellan självfallsledningar i PP, PVC och betong och mellan trycksatta segjärnsledningar är en svag länk. Forskning pågår just nu kring gummiringstätningars livslängd i ett 150-årsperspektiv.

Projektet ”Framtidens hållbara VA-ledningssystem” har systematiserat den kunskap som finns kring hela VA-ledningssystemet med avseende på beständighet och funktion gällande livslängdsperspektivet 150 år. Vi kan konstatera att det fortfarande återstår mycket att göra för att beställare ska kunna ställa krav på 150 års livslängd för hela VA-ledningssystemet. Men att ytterligare skjuta nödvändiga investeringar på framtiden kommer sannolikt leda till ännu högre kostnader i slutänden. Istället behöver beställare, rörtillverkare, teknikkonsulter, entreprenörer och forskningsinstitut arbetar tillsammans för att öka kunskapen och förnyelsetakten inom VA-ledningsnäten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle, 25 april 2018. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
Länk till artikeln.

Helena Mårtensson, projektledare och specialist inom va-ledningssystem, RISE
​​​​​​​Annika Malm, forskare och specialist inom va-ledningssystem, RISE
Bror Sederholm, forskare och expert inom korrosion och metalliska material, Swerea KIMAB
Jan-Henrik Sällström, forskare på Rörcenrum, RISE
Kristian Tammo, utredare på CBI Betonginstitutet, RISE
Jan Trägårdh, forskare på CBI Betonginstitutet, RISE