Testkapsel för slutförvar av kärnbränsle

Säkrare slutförvar med tätare lera

För snart tio år sedan grävde Svensk Kärnbränslehantering ned försökskapslar, 450 meter under jord. Syftet var att analysera hur bentonitlerans egenskaper kan påverka mikrober i slutförvaret. Nu har forskarna börjat plocka upp kapslarna.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), har som uppdrag att ta hand om svenskt kärnavfall och använt kärnbränsle. Sedan länge arbetar de med metoden KBS-3, som innebär att det använda bränslet ska deponeras i koppar-kapslar, på 500 meters djup i det svenska urberget. Kapslarna ska vara omgivna av så kallad bentonitlera.

Försök på 450 meters djup

Mycket forskning har gjorts för att analysera och visa att slutförvaret kommer att hålla i minst 100 000 år. Sedan tio år tillbaka pågår ett försök med fem miniatyrkapslar på 450 meters djup i Äspölaboratoriet. Fyra av de fem kapslarna har monterats i paket tillsammans med bentonitlera. Hos tre av dessa har leran låg densitet och hos det fjärde har leran hög densitet. En kapsel är installerad utan lera.

– Efter visuell inspektion kan vi konstatera att sulfatreducerande mikrober varit aktiva inne i det paket där kapseln saknade bentonitlera. Järnkomponenterna i detta paket var också kraftigt korroderade, säger Johannes Johansson, SKB, som är projektledare för försöken.

Kompakt lera saktar ner korrosion

I paketet där leran var av hög densitet hade järnet inte korroderat lika mycket. Även koppar korroderade långsammare i kompakt lera än i frånvaro av lera. Resultaten ger bättre förståelse för vilken betydelse bentonitens densitet har för den mikrobiella aktiviteten, och i slutändan säkerheten på förvaret.

Genom DNA-analyser kan mikroberna identifieras och med kemiska ytanalyser samt mikroskopi kan forskarna karaktärisera hur korrosionen har skett.