Stålpålar i jord

Provpålar avslöjar korrosionshastighet

Stålpålar som används till infrastruktur korroderar olika snabbt beroende på vilken jord de exponeras för. Efter 30 år har provpålar grävts upp för att studeras och resultaten är viktiga för Trafikverket, som ansvarar för vägar och järnvägar.

En stor del av dagens infrastruktur finns under jord. Det kan till exempel handla om vatten- och avloppsledningar, kulvertar samt stålpålar, vilka används för att ge stabilitet åt hus eller vägar. Vatten, pH och olika typer av jord är bara några faktorer som påverkar hur materialen korroderar.

Korrosion i olika jordtyper

På Swerea har korrosion på stålpålar, exponerade för olika typer av jord, studerats. Resultatet visade bland annat att vissa delar av de stålpålar som utsatts för gyttjig lera korroderade med 18 mikrometer per år. Siffran har betydelse för riktlinjer om så kallad rostmån.

Stålpålar som används i jord görs tjockare än nödvändigt för att ha marginal att korrodera. Det finns olika typer av riktlinjer för rostmånen, en av riktlinjerna baseras på europeisk standard och har i vissa fall varit 12 mikrometer per år.

Ny kunskap för korrosionsskydd

Det har pågått flera projekt sedan 1980-talet som handlar om att ta fram nya riktlinjer och bygga kunskap för korrosionsskydd i olika miljöer. Swerea KIMAB (dåvarande Korrosionsinstitutet) initierade då en exponeringsstudie i olika jordar för att utreda hur korrosiviteten varierade. Kunskapen om korrosion i jord är viktig för bland annat Trafikverket, som ansvarar för byggande och underhåll av vägar och järnvägar.

Förutom resultat om rostmån visade Swereas arbete också att korrosionshastigheten kan delas in i två grupper beroende av jordart. Denna typ av gruppering är känd sedan tidigare men bekräftas nu ytterligare.