Branscher

ENIG är till för alla! Men ENIG kommer att fokusera på olika branscher i ett initialt skede. Dessa branscher presenteras nedan. Målet är att ENIG skall växa sig större efterhand.

¯Gjutning - sand
¯Gjutning - press- och kokill
¯Mekanisk verkstad
¯Ytbehandling
¯Trä- och möbelindustrin
¯Värmebehandling

Allmän information om tillverkningsindustrin
 _________________________________________________________________________________________

¯Gjutning - sand
Gjuteribranschen består i Sverige av ca 200 företag. Ca 110 av dessa är medlemmar i Svenska Gjuteriföreningen. Dessa 110 företag står för ca 95% av den totala gjutgodsproduktionen.

För gjutning i sandform är de vanligaste metallerna järn och stål, men även aluminium och andra metaller gjuts i sandformar. Sandgjutning står för ca tre fjärdedelar av det totala tonnaget av gjutgodsproduktionen.

Sandgjuterierna använder tillsammans ca 800 GWh energi årligen där elenergi är den största delen.  

¯Gjutning - press och kokill
Gjuteribranschen består i Sverige av ca 200 företag. Ca 110 av dessa är medlemmar i Svenska Gjuteriföreningen. Dessa 110 företag står för ca 95% av den totala gjutgodsproduktionen.

För gjutning i pressgjutmaskiner eller i kokiller är de vanligaste metallerna aluminium och magnesium. dessa typer av gjutning står för ca en fjärdedel av det totala tonnaget av gjutgodsproduktionen, men det motsvarar en betydligt större andel om man räknar förädlings- och marknadsvärdet.

Pressgjuterier är den enskilt största gruppen gjuterier i Sverige. Press- och kokillgjuterierna använder tillsammans ca 400 GWh energi årligen där elenergi är den största delen.

¯Mekanisk verkstad
Inom ENIG fokuseras det på mekaniska verkstäder och företag inom SNI-kod 25 (SNI-2007, ej ytbehandling).

Verkstadsindustrin står för en stor andel av Sveriges industriproduktion och använder, trots att den inte är speciellt energiintensiv, stora mängder energi och i synnerhet elenergi. År 2008 uppgick energianvändningen inom industrin till 151 terawattimmar, TWh. Detta motsvarar 38 procent av Sveriges totala energianvändning.

Verkstadsindustrin är också en stor förbrukare av fjärrvärme och förbrukade under år 2000 omkring 1400 GWh fjärrvärme, eller drygt hälften av hela industrins fjärrvärmeanvändning

Kraven på effektiv energianvändning börjar nå ut även till industrins bearbetningsmaskiner såsom svarvar, borrmaskiner och fräsar m.m.

Branschorganisation: MVR, Mekaniska Verkstädernas Riksförbund, www.mvr.se

I bilden nedan syns föredelingen av elanvändningen inom verkstadsindustrin:

¯Ytbehandling
I Sverige finns det ett stort antal företag inom sektorn industriell lackering. Vissa företag är så kallade legolackerare andra lackerar sina egna produkter. Själva ytbehandlingsprocessen består oftast av:

  • Förbehandling (tvättning och kanske ytomvandling) med uppvärmda processvätskor. Typisk temperatur för en alkalisk tvätt är 60 °C.
  • Torkning i ca 100 °C.
  • Kylzon (med utomhusluft).
  • Applicering av färg. Ventilationsmängden i lackboxen är ofta mellan 10 000 och 20 000 m3/h.
  • Härdning av färg i 70-220 °C (beroende på färgtyp).
  • Kylzon (med utomhusluft).

De processer som kräver mest energi i en lackeringsanläggning är härdugn, torkugn, förbehandling och ventilation. Potential till energieffektivisering finns, men den utnyttjas i ganska liten utsträckning. Tekniska svårigheter i kombination med pressad ekonomi gör att det ofta ligger långt ner på prioriteringslistan.

¯Trä- och möbelindustrin
I ENIG avses med trä- och möbelindustrin den träförädlande industrin och möbelindustrin, d.v.s. ej skogs- och massaindustri. Exempel på verksamheter ligger inom SNI-koderna 16 & 31 (SNI-2007).

Branschen omfattar processer så som sågning, hyvling, profilering, laminering, montering och tillverkning av färdiga produkter som fönster, dörrar, småhus, skivmaterial, möbler etc. Produktionsvärdet i sågverk trähus- och snickeriindustrin är drygt 80 miljarder.

Den samlade informationen om energianvändning inom trä- och möbelindustrin är liten.

Branschorganisation: TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet, www.tmf.se.

¯Värmebehandling
Värmebehandlande företag kan delas upp enligt följande:

  • Ståltillverkare, som producerar plåt, band, tråd och rör
  • Verkstadsföretag med värmebehandling in-house, t ex fordonstillverkare, underleverantörer samt övriga verkstadsföretag med integrerad värmebehandling
  • Legovärmebehandlingsföretag

Inom Värmebehandlingscentrum (www.vbcentrum.se) genomförs forsknings- och utvecklingsprojekt inom området för sekundär värmebehandling av stål.

SHTE, Swedish Heat Treatment Suppliers (www.shte.eu), är en nordisk sammanslutning av leverantörer till värmebehandlare inom stål- och verkstadsindustrin.

Allmän information om tillverkningsindustrin
Inom ENIG ligger fokus för tillfället på de olika branscherna som presenterats ovan. Nedan visas en tabell över hur industrins olika branschers energianvändning ser ut, mätt på MWh/anställd under 2008.

Tabell 1. MWh/anställd inom industrin för 2008 (Källa: SCB)
SNI 2007 Näringsgren MWh/anställd 2008
05-33 Totalt tillverkningsindustri och utvinning av mineral 356
05-09 Utvinning av mineral 913
10-12 Livsmedels, dryckesvaru och tobaksvaruindustri 129
13-15 Textil, beklädnads, läder och lädervaruindustri 68
16 Trävaruindustri, ej möbler 347
17 Massa, pappers och pappersvarutillverkning 2389
18 Förlagsverksamhet, grafisk och annan reproindustri 41
19 Tillverkning av stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle 6914
20-21 Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 570
22 Gummi och plastvaruindustri 85
23 Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter 509
24 Stål och metallframställning 974
25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 50
26-28 Metallvaru- maskin-, el- och optikindustri 33
29-30 Transportmedelsindustri 47
31-33 Övrig tillverkningsindustri 44



 

Figuren nedan visar Total energianvändning i GWh inom industrin (SNI 05-33) fördelat efter bransch – frånsett SNI 17 och SNI 24 år 2008. (Källa: SCB)

 Total energianvändning inom industrin (SNI 05-33) fördelat efter bransch – frånsett SNI 17 och SNI 24 år 2008, GWh